Valet är vårt: Bidrag

Här publicerar vi alla bidrag vi har fått från våra tävlingar Valet är vårt. Du kan läsa mer om tävlingarna här:

Valet är vårt i samarbete med Sydsvenskan

Valet är vårt för övriga Sverige

Hitta bidrag lättare genom att klicka på vilken kategori du vill se:

• Valfråga: Skola och utbildning
• Valfråga: Kultur och fritid
• Valfråga: Miljö och klimat
• Valfråga: Lag, ordning och rättigheter

Bättre skolgårdar

Vi vill att det ska bli bättre skolgårdar på vissa skolor för vissa skolor har bara en asfaltsplätt. Det blir ofta bråk och köer.

Vi vill att det ska bli bättre skolgårdar på skolor. På en del skolgårdar blir det kö till vissa leksaker, det är trist och smått. På fotbollsplanen till exempel är det oftast mycket kö, det blir också mycket bråk och mycket folk. 

Vissa skolor har bara en asfaltsplätt till exempel i storstäder. Vi vill att de skolor som bara har en asfaltsplätt ska få pengar att köpa in till exempel en riktig fotbollsplan, klätterställning och kanske en gunga.

Text och foto: Inez och Edla, 2C, Ljungenskolan

Längre lunchraster

Jag tycker att vi borde få längre lunchraster för många hinner inte äta upp.Och sen när andra klassen kommer så måste du slänga maten.

Om vi får längre lunchtid så är vi mer fokuserade på lektionerna och man orkar med resten av dagen.

För mycket mat slängs men om vi får längre lunchtid så kommer det inte slängas så mycket.

Många kan inte fokusera på lektionerna. Om vi inte gör som jag säger så kommer många inte orka med lektionerna och de kommer oftast vara arga och ledsna.

Jag skulle säga att vi borde få tio minuter extra så 30 minuters lunch och jag tycker det borde vara så för alla skolor.

Text och foto: Rayan Hashi, 5B, Holmaskolan

Basketkorgar på skolan!!!!!

Vi vill ha basketkorgar för annars har vi inget att göra på rasten. Vi har väntat på det superlänge. Vi vill ha roligt på rasterna. Vi har inga basketkorgar det är därför vi tjatar.

Text och bild: Milo och Ebbe, 2B, Ljungenskolan

Plantera mer i skolan!

Jag vill plantera mer växter i skolan. Jag går i femman och arbetar jättemycket i böcker och att skriva. Jag tycker att det är lite tråkigt att sitta inne hela dagen. Därför tycker jag att det skulle vara bra att kunna ta hand om något så vackert och spännande. 

Det kommer också vara bättre för miljön att ha mer växter. Eleverna kan också lära sig att ha tålamod och lära sig att om man tar hand om något länge så till sist får du något bättre. Och att lära sig hur växter växer och hur fotosyntes funkar och om organismer, celler i växter och vad som händer i ett frö. 

Eleverna kan också plantera växter som korn, havre, vete och råg. Eleverna lär sig också då hur man tar hand om växter och hur mycket vatten och solljus växterna behöver.

För det första tycker jag att vi elever sitter inne för mycket och skriver hela tiden eller bara lyssnar på en lärare som snackar. Man blir trött och får ont i handen av att skriva. Jag säger inte att det är dåligt att skriva och läsa hela dagen. Men jag tycker det är bättre att kunna ta hand om något.

För det andra får man ont i ryggen när man sitter ner på en stol hela dagen. Det är väldigt intressant att plantera ute och lära sig om växter och hur lång tid det kan ta att plantera till exempel en tomat eller gurka.

Och för tredje tycker jag att vi i Holma behöver lära elever mer om växter, att ha tålamod och lära eleverna att ta hand om saker jättelänge. Och att vara försiktig när man tar hand om något så vackert  som kan växa och ge frukt och grönsaker till oss.

Hoppas att ni förstår varför jag tycker att vi måste plantera mer. Tack för att ni har orkat läsa och kanske även hjälpa till med att göra så att alla skolor planterar mer.

Text och bild: Layan Al Waked, 5A, Holmaskolan

Skolan börjar klockan nio

Jag vill att skolorna börjar klockan nio på morgonen. Barnen blir mycket trötta på morgonen när de vaknar klockan sju. De blir inte lika trötta när de vaknar klockan åtta.

Vi barn ska vakna senare för att barnets hjärna och hela kroppen också ska hinna vakna. Om skolan börjar klockan 8 då vaknar vi klockan 7 på morgonen. Men om vi börjar klockan 9 då vaknar vi klockan 8 och barnen får bättre sömn.

Men om vi börjar klockan 9 på morgonen, då kan barnen sluta 1 timme senare, till exempel om vi slutar klockan 14:35 då kan vi istället sluta klockan 15.35.

Om barnen vaknar senare får barnen bättre sömn och de kan fokusera bättre på lektionerna och man blir inte så trött på lektionerna och på rasterna. Om barnen har glömt att göra sin läxa kan barnen göra sin läxa och har tid på sig. 

Om barnen sover klockan 00.00 och ska vakna klockan 7 på morgonen då kan barnen inte sova mycket men om han ska vakna klockan 8 på morgonen blir det okej och barnen får sova 8 timmar eller mer.

Sammanfattningsvis så hade vi barn mått mycket bättre av att sova mer och börja skolan en timme senare. Jag vill att de som bestämmer över skoltider ska skriva att skolan ska börja klockan 9 på morgonen.

Text och bild: Ahmet Taner Baskut, 5B, Holmaskolan

Mobilförbud i skolan

Att ha mobiler med i skolan kan vara störande och göra att vi barn tappar fokus. Jag tycker att det nya mobilförbudet är bra för att vi lär oss mer.

Man får inte ha mobiler i klassen för att de distraherar och vi får inte fokus. Om vi inte lär oss något så kommer vi inte få en framtid, alltså jag menar att vi inte får någon utbildning. Jag tycker att det är bra med mobilförbud för det blir lugnt i klassrummen. Det plingar inte mitt i klassrummet när läraren pratar. När vi har rast så skulle många titta i sin mobil så det är därför jag vill att vi ska ha mobilförbud så att eleverna leker och rör på sig.

Mobiler ska förbjudas i skolan för att de distraherar eleverna och påverkar deras koncentration. Om man har mobilförbud i hela Sverige så kommer man lära sig mer. Man får också bättre fokus, man rör sig mer på rasterna och på idrotten.

Det blir också mindre stress och bättre sömn. När man kommer till skolan så har man sovit bra. Det blir lugn och ro i klassen så andra kan fokusera. Det blir mindre mobbning. Hjärnan vilar och när det är lugnt blir det lättare att lära sig. Skolan blir lugnare utan mobil, vi måste lära oss att ta ansvar. 

Vi pratar mer på rasterna och vi får bättre betyg utan mobilen. 

Avslutningsvis tycker jag att det är bra att ha ett mobilförbud. För att man lär sig snabbare utan sin mobil.

Text och bild: Yosefin Aljanabi, 5B, Holmaskolan

Inte stretcha

Vi vill inte stretcha efter gympan. För att det är tråkigt och jobbigt. Det är ju bra att stretcha men inga barn gillar att göra det.

Det är tråkigt för att det slösar tid från att vara på redskapen. Och det är jobbigt för att man får ont överallt efter man har gjort det.

NU FÅR DET VARA SLUT MED STRETCHING PÅ GYMPAN.

Text och foto: Linnea och Freja, 2B, Ljungenskolan

Tillåt mobiler i skolan

När jag skulle skriva en text om något som var viktigt var mitt val rätt givet, att man ska tillåta mobiler i skolan.

Jag tycker att man ska få ha mobiler i skolan från sjuan och uppåt eftersom det kommer göra det säkrare för barn när de går utanför skolan. Tänk er scenariot att man är utanför skolan och så ser man någon som är aggressiv mot en själv och så måste man kunna ringa någon, annars kan det vara farligt för barnen.

Om vi tillåter barn att ha mobiler i skolan tror jag även att barn kommer ha det roligare och känna sig mer trygga. Jag kan tycka att det är bra att lämna in telefonerna på lektionerna men inte på raster, och det är viktigt.

Text och bild: Victor Astudillo Svensson, reporterskolan på Malmö stadsbibliotek

Fler lärare och färre elever

Jag vill att det ska vara färre elever och fler lärare i varje klass.

Jag tycker att det är viktigt eftersom många elever inte kan få den hjälp de behöver. Tänk dig 30 barn som ska sitta i samma rum och fokusera. Det kommer inte att funka i någon klass.

Jag upplever själv detta problem nästan varje dag i skolan, när min lärare nästan alltid är ensam i klassrummet och behöver oftast hjälpa någon lite extra. Detta trots att det är ofta flera andra som också behöver hjälp, men som inte kan få det.

Alla barn har rätt att få den hjälp de behöver i skolan, men som det ser ut idag går inte det. Jag tycker därför att regeringen borde satsa mer på skolan och anställa fler lärare.

Text och bild: Edith Engström, reporterskolan på Malmö stadsbibliotek

Stoppa mobbning – agera direkt

Många elever i skolan, blir utsatta för mobbning. Detta är inte okej! I skolan ska elever, precis som lärare, kunna känna sig trygga.

Elever ska inte komma till skolan med en klump i magen för att de känner : Idag kanske är dagen som de retar och sprider rykten, eller idag är dagen som de kommer kasta upp min sko på taket. 

Låt inte eleverna gå till sista året i grundskolan utan att de säger något. Och när eleven till sist berättar säg då inte: oj då! det är för sent!

Gör något i stället! Märker man detta, stoppa det vid tidig ålder, låt det inte gå för långt!

Sätt in extraresurs i klassrummet och flytta elever. Men se också till att skydda den mobbade!

Flytta mobbaren, inte den mobbade!

Text och bild: Kelsi Strand, reporterskolan på Malmö stadsbibliotek

Städa skoltoaletterna!

Att städa skoltoaletterna är viktigt!

Tänk om man har kris och måste gå på toa och så går man in på en skoltoalett och ser massa bajskorvar på marken och massa blöta papper.

Jag tycker att man ska städa skoltoaletterna bättre och att elever inte ska stöka ner.

Text och bild: Era Kaba, reporterskolan på Malmö stadsbibliotek

För mycket skolmat slängs

Jag tycker att skolmaten slängs för mycket. Jag tycker inte att det borde slängas så mycket mat som det görs idag. Speciellt när det finns barn och vuxna som har det svårt ekonomiskt.

Ungefär 2 250 kilo mat slängs i Holmaskolan per läsår enligt Livsmedelsverket. Så här säger Holmaskolans kock Milan: 

– Barnen tar för mycket mat som de tror att de kan äta och kastar det de inte kan äta. 

Detta är också ett problem på andra skolor.

För att det inte ska slängas lika mycket mat, så vill vi på Holmaskolan att vi får en vecka i månaden där eleverna får rösta på vilken mat det blir i skolan. På så sätt blir eleverna mätta och orkar resten av dagen.

Men det kan också vara att några barn tar fördel av detta och frågar om mat som är onyttig. Därför får man inte välja vilken mat som helst. Det kommer också bli dyrt ekonomiskt. Så att det inte blir för dyrt, tycker jag att skolan borde få en budget på hur mycket maten ska kosta.

I alla Sveriges skolor slängs det cirka 10 600 ton mat per år! Detta är ungefär 35 miljoner måltider till ett ekonomiskt värde av 360 miljoner kronor, enligt Livsmedelsverket. När mat slängs har alla de resurser som krävs för att producera, förpacka och transportera förbrukats helt i onödan.

Så min uppmaning till alla barn är att sluta slänga så mycket mat. Kom ihåg att det blir värre för miljön, klimatet och djuren. Detta blir inte bara bättre för miljön men också för oss barn.

Text och bild: Ayla Iddriswazam, 5B, Holmaskolan

Skolans raster är tomma!

Hos oss på Holmaskolan finns det inte så mycket att göra på rasterna. Det enda som finns som vi barn använder är fotboll, basket och gungor. De flesta på rasterna går nästan alltid till gungorna. Men när de gungar på gungorna så kan det bli lite farligt för det brukar vara åtta till tolv barn på en gunga.

Eleverna på Holmaskolan brukar också tjafsa om vem som ska leka på fotbollsplanen och gungorna. Om det inte går som det ska gå, då kan det bli bråk. Vi elever behöver helt enkelt mer aktiviteter att göra på våra raster.

När det börjar bli sommar vill vi att det ska finnas fler aktiviteter på skolan, till exempel som tipsrunda eller mer uppstyrda lekar och aktiviteter.

Om vi får det som vi frågade efter på rasterna, då kan vi ha bättre fokus på lektionerna och ha det roligare på skolan. När vi kommer in efter en rolig rast har vi barn bättre tålamod.

Min åsikt är enkel, vi måste ha det roligare på rasterna.

Text och bild: Mahdi Ali, 5B, Holmaskolan

Skoluniform!!

Jag tycker att man ska ha skoluniform i hela Sverige. Det tycker jag för att det kan stoppa en del mobbning kring kläder. 

Om vi ska ha skoluniform i Sverige tycker jag att man kan välja själv om man till exempel vill ha på sig klänning, tröja, kjol byxor eller shorts. 

Dessutom sparar ens vårdnadshavare/förälder/föräldrar mycket pengar. Om det blir skoluniform i Sverige tycker jag att man kan få typ fem olika skoluniformer gratis och sedan tycker jag att man kan till exempel köpa fler skoluniformer om man vill och att man kan köpa till exempel väskor eller vattenflaskor.

Text och bild: Ellinor, Hvens Fritidshem, Dammfriskolan

Låt barnen bestämma mer inom skolan

Vilka känner skol-Sverige bättre än eleverna själva? Barn har nästan ingen makt i Sverige, eleverna i skolan får inte ens lov att bestämma och tycka till om skolfrågor! Jag anser att elever från årskurs 1-9 bör få lov att lämna in sin egen åsikt gällande viktiga frågor som till exempel betygssystem, antal lärare och namn på årskurserna.

Om alla skolbarn ska få samma rättigheter som vuxna bör de få lov att rösta iallafall i skolfrågorna. Röstningen ska ske i alla skolor i hela Sverige och kan ske antingen digitalt eller analogt, likt en enkät. Resultatet från alla skolorna skickas sedan till riksdagen som kan sammanställa resultatet och ta det slutgiltiga beslutet utifrån det.

Aldrig får eleverna i grundskolan ens frågan om vad de tycker gällande idéer, förslag och beslut. Att betygssystem, lärarantal och årskursnamn ska vara något som regeringen styr själva över är bisarrt. 

Jag tycker, som en elev i årskurs fem, att både betygssystem och årskursnamn är något som både vuxna och barn ska få lov att rösta om. Lärarantal är något jag tycker att skolorna ska få bestämma själva eftersom alla skolor och alla barn är olika. Men det kan kanske vara bra med någon sorts rekommendation för skolorna att kolla på, så länge rekommendationen inte tar för mycket plats, även fast skolorna inte behöver följa rekommendationen. Hur många lärare det finns i klassen bör eleverna, läraren till klassen och rektorn komma överens om tillsammans.

Eftersom barn vet bättre än de vuxna i regeringen gällande skolfrågor (på riktigt!), så är det inte mer än rätt att barnen i grundskolan ska få tycka till. Barn ser världen på ett helt annorlunda sätt än vuxna, vilket gör att de kan ha helt andra åsikter och resonemang. 

Ta till exempel regeringens förslag om att det ska vara en lärare på tolv elever, om eleverna fick lov att tycka till skulle alla klasser få det perfekta antalet lärare som de behövde, i en klass med 24 elever kan det vara bra med två lärare, men i en klass med 18 elever behövs det inte två lärare alla gånger. 

Ett annat exempel är ordningsbetyget, ett betyg i hur bra man uppför sig. Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna är de partierna som driver detta, men som en elev i tolvårsåldern kan jag se stora brister i det så kallade “ordningsbetyget”. 

Ska man ha ett ordningsbetyg måste man först ha ordning i skolorna, annars kommer stökiga elever bara strunta i det, eller till och med kämpa emot “ordningsbetyget”. Det kan skapa mer oreda än innan, därför anser jag att “ordningsbetyget” bara är ett förslag att skrota.

Text och foto: Frida Persson, 5C, Ljungenskolan

Längre rast och mer idrott!

Alla vill ha längre rast för att man kan leka ute längre. Alla gillar idrott eftersom man kan göra roliga grejer och ibland spela fotboll ute på temalekplatsen. Man brukar också spela basketboll och dansstopp.

Alla vill ha längre rast för de gilla att leka ute, de gillar att leka kurragömma, fotboll, king out, pingis och basket. För man kan ha rolig ute.

Under idrotten tramsar alla ibland då får vi inte en timme idrott utan bara 50 minuter.

På raster bråkar man ibland och alla vill ha en timme och 20 minuter rast för de vill leka ute längre och ha kul. Men det är läraren som bestämmer om vi kan ha en timme idrott och ha en timme och 20 minuter rast. Det gör också att vi kommer sluta sent. Till exempel 30 minuter senare eller 60 minuter.

Text: Anik Rizani, 5B, Holmaskolan

Konstgräsplan istället för grusplan

Jag tycker att Ljungenskolan, min skola, ska skaffa konstgräsplan istället för grusplan.

Jag vill detta för att man inte skadar sig lika lätt om man ramlar. Det hade varit fler barn som hade kommit hit efter skolan för att spela fotboll. Det skulle bli bättre dämpning på fotbollsplanen. 

Nu när vi har en grusfotbollsplan så är det också väldigt lätt att få små stenar i ögonen och man blir lätt smutsig. Man kan skulle också kunna spela på den året om och utan att bli lerig.

Text och foto: Alvin Palm, 5C, Ljungenskolan

Skollön

Vi tycker att alla barn ska få skollön för att alla barn ska ha råd med mat, vatten och fritidsaktiviteter.

Vi tycker att man ska börja få skollön när man går i trean. För i trean så går de flesta på fritidsaktiviteter och ska ha råd med dem. 

De som är fattiga ska få 15 kronor i skollön. De som inte är fattiga ska få 10 kr istället. Man måste ha bevis om man behöver 15kr. Man ska gå efter hur mycket föräldrarna tjänar när man räknar ut hur mycket barnen ska få i skollön. 

Man ska få skollönen på fredagen i slutet av veckan. MAN FÅR EJ KÖPA NÅGOT ANNAT ÄN NÅGOT SOM HAR MED FRITIDSAKTIVITETER ATT GÖRA. Föräldrarna ska få pengarna för de flesta barn kommer köpa något annat.

Text och foto: Thiago, Nils och Casper, 2C, Ljungenskolan

Bra lärare

Om jag skulle bestämma över Sverige skulle jag ha sagt att alla måste ha en bra lärare. Jag säger inte så för att jag har en dålig lärare, jag säger bara så för att alla måste ha en bra lärare.

Alla måste lära sig bra, det är därför man måste ha en bra lärare. Det får inte vara dålig lärare i skolor för då kan man inte lära sig bra. 

Om man har en dålig lärare måste man säga till. Så att alla kan lära sig bra. Eleverna som inte förstår eller som inte kan lära sig bra måste säga till läraren.

Man kan inte ha en dålig lärare. Eleverna kan inte vara ojusta mot läraren, kanske det är därför läraren kan bli arg.

Text och foto: Hasina, Hvens Fritidshem, Dammfriskolan

Tråkigt på vår skolgård

På vår gård har vi nästan ingenting, det finns bara en king out-plan. Vår fritidsgård behöver fotbollsplaner, bandyplaner, och en pjättplats så att det inte blir tråkigt. Om någon bygger lekplatsen ska pengarna komma till de som bygger den.

Text och foto: Ivan, Hvens fritidshem, Dammfriskolan, Malmö

Mer idrott!

När man rör på sig vaknar hjärnan till. Man får mer syre i kroppen och då blir det lättare att koncentrera sig på maten eller svenskan efteråt. Och man får bättre hälsa.

Och det finns många barn som vill ha mer idrott i schemat, det gör dem glada och det kan hjälpa dem med deras hälsa.

För det första är idrott inte bara bra för musklerna, utan också för kroppen och glädje. Man blir ofta mindre stressad och orolig om man får springa av sig lite. Dessutom får man träna på att samarbeta i lag och vara en bra kompis, vilket gör att man trivs bättre i klassen.

Idrott kan hjälpa att man kan lära sig olika sporter som kanske du inte visste om och du kan kanske gilla sporten och gå proffs i den. Mer idrott i skolan är bra för att vi både mår bättre, blir piggare och lär oss mer i alla andra ämnen. Det är helt bra för människan.

När man har sprungit och rört på sig så blir man piggare i huvudet. Då är det mycket lättare att sitta still på lektionen och lyssna på läraren. Om man bara sitter still hela dagen blir man trött och då fattar man ingenting av matten.

Jag tycker det är jättebra att man har mer idrott, man kan få bättre hälsa och kanske bli proffs i en sport som man tränar på under idrotten. Jag tycker mycket om idrott och jag skulle gilla om vi fick mer idrott. Jag önskar att vi får mer idrott. Jag gillar ämnet och det är ett av mina favoritämnen och det är bra för kroppen när man rör sig.

Text: Tawfik Katash, 5B, Holmaskolan

Mobiler ska ej förbjudas i skolan

Mobiltelefoner bör inte förbjudas i skolan eftersom de kan vara ett bra hjälpmedel för både lärare och elever.

För det första vissa kan mobiler vara viktiga hjälpmedel för koncentration och lärande för elever med funktionsnedsättningar.

För det andra, om man inte får ha mobiler (speciellt på raster) så kanske någon sitter ensam och har ingen att vara med. Men om den personen får ha sin mobil så kanske den inte känner sig lika ensam som den skulle ha gjort utan mobilen. Mobilen är också ett sätt som man kan koppla av med i skolan innan sin lektion.

För det tredje, om man förbjuder mobiler så kanske vissa elever inte kan ta sig hem eftersom vissa tar bussen eller tåg hem och då behöver de flesta sina mobiler för att kunna blippa sin biljett och de gör det med sin mobil. Om skolan gör så att man får böter på grund av att man måste lämna sin mobil hemma så tycker inte jag att det är okej.

Lärare påstår att mobilerna stör lektionerna men för vissa är det helt tvärtom för att de kan vara en lugnande metod och för vissa är det en trygghet att ha sin mobil i skolan.

Låt eleverna få ha sina mobiler.

Text och foto: Maja Gren, 6B, Pilbäckskolan

Vi vill ha mobiler i skolan

Mobilen har blivit väldigt vanlig nuförtiden, det är många skolor som vill begränsa eller ta bort mobiler i skolan men jag tycker att det är väldigt viktigt att ha mobiler i skolan ifall något händer eller ifall man behöver den.

För det första så kan man göra mycket med sin mobil som är viktigt att kunna göra till exempel ringa, messa och betala. De kan också användas som hjälpmedel till exempel miniräknare, översättare och snabb information. Mobilerna kan också användas till att spela ifall man har det tråkigt.

För det andra, ifall eleverna inte använder sina mobiler på rätt sätt när de ska så kan lärarna ta dem, men ifall eleverna gör vad de ska göra med mobilerna så får man behålla dem. Istället för att förbjuda mobiler kan man lära eleverna att använda mobilen på rätt sätt så att man kan lära sig av den.

För det tredje kan elever enklare få information om olika prov eller läxor, eftersom de har nära tillgång till unikum och classroom.

Låt mobilen bli ett hjälpmedel inte ett problem!

Text och foto: Noah Persson, 6B, Pilbäckskolan

Tuggummi i skolan

Nu i Sverige får man inte ha tuggummi i skolan och det tycker jag att man ska få använda sig av och därför vill jag att vi ska ändra på det.

För det första kan tuggummi lösa många problem i skolan. För de flesta eleverna har svårt med koncentrationen och att sitta still och då kan tuggummi faktiskt hjälpa till med just det. För när man sitter och tuggar så behöver man inte hålla på med andra saker och då sitter man och bara tuggar. Och då behöver man inte köpa andra grejer som fidget toys.

För det andra kan tuggummi hjälpa till med din andedräkt. För tänk dig att du kanske har precis ätit lunch i skolan och du fick en vitlökssås eller något som kan orsaka dålig andedräkt, och du känner själv din egen äckliga lukt. Då kan man bara ta ett tuggummi så löser det sig och du får en väldigt bra andedräkt.

Att tugga tuggummin kan även orsaka problem. Tuggummin kan vara väldigt dåligt för dina lungor och din mage, eftersom tuggummit lurar din mage att du äter så blåser den upp och om du äter för mycket tuggummin kan dina lungor bli dåliga och det kan orsaka problem i framtiden enligt tandläkartidningen.

Men även om tuggummi orsakar problem så kan det även fixa dina betyg och din skolgång så jag hoppas nu efter detta att vi kan ändra på denna regel.

Text och foto: Julia Wilsell, 6B, Pilbäckskolan

Satsa på mer aptitlig skolmat!

Varför ser skolmaten inte lockande ut? Många elever tycker att skolmaten är äcklig innan de ens har smakat. De tror att det bara ska vara maträtter vuxna gillar, eller vara konstiga sallader med konstiga kryddor och smaksättningar. Varför är det så?

För det första så är det inte alltid maten som är äcklig utan hur de väljer att framställa den. Om det är någon gryta till lunch till exempel så ser det bara slaskigt ut med potatisbitar och stora lökbitar i grytan. Det ser liksom inte ätbart ut! Jag tror att om matsalspersonalen lägger lite mer tid på hur de lägger upp maten så kommer fler att prova maten. Vilket i sin tur leder till mindre matsvinn.

För det andra så påverkar utseendet de flestas första intryck av maten. Om maten ser oaptitlig ut bestämmer sig många redan innan de smakat att de inte gillar den. Det gör att eleverna hoppar över lunchen eller tar väldigt lite av maten. Om maten istället ser godare och mer inbjudande ut så kommer fler vilja smaka på maten.

För det tredje så behöver barn som växer mycket näring och protein. Om vi elever inte får i oss det vi behöver kan det påverka vår prestation i skolan. Om skolmaten blir mer aptitlig som fler vågar testa kommer även vår prestation i skolan att förbättras. 

Det kan även bli hälsorisker när man inte får i sig tillräckligt mycket mat och proteiner. Speciellt under puberteten och när man växer så är det viktigt för att det kräver mycket energi och näring för att bygga upp musklerna, hjärnan och benstommen.

Jag vet att lärare och föräldrar säger att vi borde smaka maten oavsett ifall maten ser äcklig ut eller inte. Men hade det inte varit bättre att man inte behöver bli tvingad till att äta något som man inte gillar än att frivilligt vilja testa maten som serveras.

Avslutningsvis så tycker jag att personerna som är med och bestämmer om matsalen och maten som serveras ska lägga mer tid på uppläggningen så att det är fler elever som testar maten. Det leder till piggare elever och mindre matsvinn i skolorna. Vilket är något politikerna har velat minska länge. Det är egentligen inte att maten är äcklig. Hur den framställs är också en stor faktor för elever.

Text och foto: Linnéa Holmberg, 6B, Pilbäckskolan

Skolor behöver övervakningskameror

Tänk dig att din klasskamrat slår dig, inte råkade utan MED MENING!

Du slår tillbaka precis när en lärare kommer, då får du skäll och de ringer

dina föräldrar. Men tänk om din skola hade övervakningskameror då så skulle du

kunna att visa vad som hände så att din klasskamrat får skäll istället för dig.

Det är därför jag vill att alla skolor får övervakningskameror. På det sättet blir det lättar att stoppa de som slår varandra. Det blir också lättare att stopppa andra folk som går in i skolan fast de inte jobbar/är studenter där.

Text och bild: Adam Akar, klass 4, reporterskolan på Malmö stadsbibliotek

Lekplatsen behöver bli roligare

I barnkonventionen artikel 31 står det: Barn har rätt till lek, vila och fritid. Men det är svårt på vår lekplats.

I min klass vill 17 av 18 personer ha en bättre klätterställning. Och jag tror att fler håller med. Våren 2023 byggdes Ljungenskolans klätterställning om från en stor, jätterolig till en hälften så liten som nästan ingen är på längre. Dessutom tog det minst ett år att bygga om den! 

På den gamla fanns det en tunnel och ett rep som hade gått sönder och bara för det så behövde de bygga om hela! Innan var det jättemånga elever som lekte på klätterställningen, nu är nästan ingen där.

Jag tycker att det ska finnas en lekplats som alla kan vara på och leka, den ska också vara rolig. Just nu har vi en stång, en rutschkana och en hyfsat farlig balansbräda. På den gamla hade vi minst tio grejer mer. Balansbrädan på den nya ställningen har några räcken men jag tycker ändå att det är en skaderisk för de yngre, till exempel sexåringarna eller ettorna som är mycket på den sidan av skolgården.

Text och bild: Lykke Laufer, 5C, Ljungenskolan

Sluta tidigare!

För det första så tappar man fokus ju längre dagen går, det kan göra att vissa betyg sjunker för att man inte har orken och fokuset. Istället kan man börja tidigare och sluta tidigare så man orkar längre.

För det andra har många saker att göra efter skolan som sport och andra tider att passa. Det kan också vara viktiga grejer man inte får komma sent till som begravning och annat. Det hade varit tråkigt att behöva skippa skolan och missa lektioner, det är därför det är bra att sluta tidigare så att man inte behöver komma sent och skippa skolan och missa kunskap som man kanske inte kommer ha koll på lika bra när det väl är prov.

För det tredje så vill man också spendera tid med sin familj som man kanske inte kan lika mycket om man går i skolan länge. Det är det samma med vänner.

Till exempel så kanske man har bestämt med någon att göra något men så slutar den ena ungefär en timme tidigare. Är det så så kanske ens tider på träningar och annat matchar och då blir det svårare att träffas på vardagar.

Jag vet att man ska ha ett visst antal timmar i skolan och det är därför man kan börja runt en timme tidigare. Det är kanske jobbigare att vakna tidigare men om man går och lägger sig tidigare och får in en rutin så kommer det att kännas vanligt efter ett tag.

/Time changer

Text och foto: Theo Persson, 6B, Pilbäckskolan

Fler idrottslektioner i skolan

Jag tycker att eleverna i skolan rör sig alldeles för lite. Därför tycker jag att vi ska ha mer idrott på schemat.

För det första har inte alla råd med fritidsaktiviteter som andra har, då är det bra med fler idrottslektioner för vissa som gillar att röra på sig, som inte har pengar till fritidsaktiviteter. Barn blir då ledsna och kan bli deprimerade och börja säga till sina kompisar att de har aktiviteter fast de inte har det.

För det andra har forskare sett att barn som går på fritidsaktiviteter lär sig bättre i skolan, till exempel svenska och matte.

Vissa påstår att om man får mer idrott i skolan så måste man ta bort ett annat ämne och då blir man mindre lärkunnig i det ämnet. Det stämmer inte! Vi tänker inte ta bort något ämne, utan utöka med en timme idrott om dagen!

Till sist vill jag säga: mer idrott i skolan för alla barn. Ifall vi har mer idrott i skolan så får man bättre kondition och man minskar risken för att få sjukdomar, eleverna får lättare att koncentrera sig och får lättare att lära sig. Mer idrott i skolan har bara positiva hälsoeffekter!

Rösta därför för mer idrott i skolan!

Text och foto: Ebba Åkerblom, 6B, Pilbäckskolan

Skolmaten borde vara bättre

Ljungenskolan lägger idag cirka 11,21 kronor per portion på mat, vilket blir cirka 2 200 kronor per år. Vi tycker att summan bör höjas med minst 1,50 kronor per måltid. Då skulle maten kunna bli lite bättre, samtidigt som kostnaden bara ökar till 12,71 kronor per dag och cirka 2500 kr per år och elev. Skillnaden då är cirka 300 kronor på ett helt år

Vi tycker att skolmaten vissa dagar är dålig. Ibland känns det som att maten bara är ihopblandad utan att man tänkt så mycket på smaken. Då ser maten inte så god ut och många elever äter väldigt lite eller tar bara typ en macka. Det gör att man får mindre energi och blir tröttare under skoldagen och inte lär sig något under lektionen. Lär man sig inget under skoldagen så kanske man blir underkänd och måste gå om en klass.

Anton Hansson och Ebbe Killander, 5C, Ljungenskolan

Social tjänstehund i skolan

Jag är en elev på Pilbäckskolan och jag tycker att man ska börja ha sociala tjänstehundar i allmänna skolor och att de som behöver det kan gå i ett eget klassrum med en social tjänstehund.

Tänk dig att du sitter i ditt klassrum och du börjar känna dig lite orolig och nervös över en presentation, och det är det enda du kan tänka på hela dagen. En utbildad tjänstehund hade kunnat känna av det och hade kunnat lugna ned dig innan det hunnit bolla till något större som till exempel en panikattack.

Vissa är oroliga att eleverna hade utvecklat allergier mot hunden, men alla hundraser bär inte på de allergener som krävs för att utveckla en allergi. Det finns alltså hundar som inte fäller och passar därför som skolhundar, till exempel hundrasen Labradoodle som också är en väldigt populär ras för skolhundar.

En social tjänstehund hade verkligen kunnat förbättra den psykiska hälsan hos eleverna, vilket spelar en väldigt stor roll i hur elever trivs och jobbar i skolan. Men att ha en social tjänstehund i skolan är inte bara bra för den psykiska hälsan, utan också den fysiska hälsan. Att eleverna går ut med hunden på promenader kan förbättra fysisk hälsa genom att vara utomhus och röra på sig under dagen.

I ett klassrum kan en hund bidra till fokus och en god stämning. För elever som har oro och stress så kan det verkligen förbättra hur de mår i skolan och hur de känner för skolan. För elever som inte gillar skolan så mycket och har mycket frånvaro kan en hund göra skolan roligare och mer intressant för eleverna.

En social tjänstehund hade förbättrat skolmiljön och eleverna hade mått bättre och skolnärvaron hade ökat.

Text: Linnea Andersson, 6B, Pilbäckskolan

Bättre mat i skolan!

Skolmaten är väldigt viktig för att elever ska orka med skoldagen. Tyvärr är inte maten så god. Skolorna borde satsa på bättre skolmat. Eleverna presterar bättre när de har mat i sig till, exempel kött.

För det första måste kroppen ha mat i sig för att orka med skoldagarna. Så om eleverna ska orka med hela skoldagen så måste skolköket reagera. Vill man att eleverna ska prestera bättre i skolan så måste man ha bättre mat i skolmatsalen!

För det andra så är det många elever i skolan som går runt hungriga och så ska det inte vara eftersom man tappar koncentration på lektioner vilket inte är bra för betygen.

För det tredje så finns det ett matråd i skolan men vi i skolan tycker att det inte blir några förändringar och det gillar inte jag. Därför anser jag att skolan borde ta ett större ansvar för att maten utvecklas i skolmatsalen.

Skolan tänker nog att göra lite mer nyttigare mat som till exempel grönsaker och vegetariskt men alla tycker inte samma. Enligt mig tycker jag att man kan göra god mat även fast det är vegetariskt och det är något som behöver förbättras.

Till sist tycker jag att alla skolor borde hjälpa till att få bättre skolmat i skolan eftersom det hjälper väldigt mycket som elev och som lärare.

/Matkungen

Text och foto: Tage Sjöstedt, 6B, Pilbäckskolan

Längre idrott i skolan

Jag vill ha längre idrott för man hinner inte göra så mycket som man vill. 

För det första behöver man röra på sig för många sitter inne och gör ingenting under dagarna. För det andra hinner man inte så mycket på idrotten. Man hinner inte röra på sig och idrott är den roligaste lektionen. 

Det finns några som inte tycker om idrotten och vill ha mindre men vi kan inte ta bort idrotten för att en elev inte tycker om den, då får hon antingen vara med eller skippa den.

/Idrottsmannen

Text och foto: Vidar Lindberg, 6B, Pilbäckskolan

Smutsiga golv

I matsalen finns det mat, smuts, vatten på golvet. Vi måste inte kasta mat överallt så att de som jobbar i matsalen ska behöva städa.

Text och foto: Omar, 10 år

Fler mangaböcker

På skolbiblioteket finns det mangaböcker men inte tillräckligt många. Det finns böcker som inte finns i biblioteket, till exempel Conan, Blue Lock, lite Dragon Ball. Jag vill ha fler mangaböcker.

Text och bild: Omar, 10 år

Onödiga korkar

Jag tycker att korkarna som sitter fast på läskflaskor är onödiga. Visst det är för naturen och naturen är viktig. Men var det det bästa man kunde komma på? Jag stör mig bara på dem. Jag tycker att man borde sätta ett större stopp.

Text och foto: Siri, 11 år, reporterskolan på Hylliebiblioteket

Ta med egen lunch!

Jag vill att man får ta med egen lunch för att man kan må illa av skolans mat och då måste skolan inte spendera lika mycket pengar på maten. Så att man gillar maten man äter. På skolan äter man nästan bara samma mat. Därför tycker jag att vi ska få ta med egen lunch.

Text: Carl, 2B, Ljungenskolan

Korv varje lunch!

Vi vill gärna ha korv varje lunch för att alla gillar typ det. Kroppen behöver också lite kött. Alla kanske inte har råd och de kanske vill ha korv. Därför vi vill ha det.

Text: Philip och Hjalmar, 2B, Ljungenskolan

För lite pengar på maten

Skolmaten är viktig för alla elever i Sverige. Om maten är dålig blir det svårare att koncentrera sig och att orka med skoldagen. Därför tycker jag att kommunerna borde lägga mer pengar på skolmaten i Sverige.

Jag tycker att vår kommun och många andra kommuner i Sverige lägger för lite fokus och pengar på skolmaten. Om eleverna inte äter ordentligt kan de bli trötta och få svårare att fokusera på lektionerna.

Många elever klagar också på att maten ibland inte smakar bra eller att det inte finns tillräckligt med alternativ. På senare år har priserna på mat blivit högre, och då har vissa skolor behövt köpa billigare råvaror. Jag tycker ändå att skolmaten borde prioriteras mer eftersom den påverkar både elevernas hälsa och deras resultat i skolan.

Alla elever har rätt till gratis skolmat i Sverige, och därför borde maten hålla hög kvalitet. För elever är skollunchen dagens viktigaste måltid. Om skolorna satsar mer pengar på maten kan elever få bättre energi, må bättre och prestera bättre under skoldagen

Text och bild: Viktor Ekblad, 5C, Ljungenskolan

Bättre mat i skolan

Maten i skolan är väldigt nödvändig och en anledning att barn slänger maten är för att det smakar eller ser äckligt ut, det borde ändras.

1. Barnen i skolan behöver mycket mat för proteiner och många andra saker som man behöver för att bli starkare.

2. För att barn ska klara prov och annat behöver de mat men maten i skolan är inte så god det gör att barnen blir mycket tröttare och att de inte klarar proven.

3. När maten i skolan inte ser god ut vill de inte äta den och om dom smakar den kommer de tycka att det är äckligt för att det ser äckligt ut.

Motargumentet är att det är väldigt konstigt och att många skolor inte har råd med bra mat. Många lärare tycker att barnen överdriver om maten.

Därför tycker jag att maten borde ändras, ja det kan kosta lite men skolan använder annars bara pengarna på annat som de inte behöver, det borde ändras. Fixa maten i skolan

Text: Max Håkansson, 6B, Pilbäckskolan

Börja en timme senare i skolan

Börja en timme senare i skolan så att man kan få sovmorgon.

Vi vill börja en timme senare i skolan för hjärnan funkar inte när man är trött. Man blir mindre trött om man börjar skolan 9:15 och så klarar man hela dagen och slutar en timme senare.

Vi tycker att skolan borde börja en timme senare. Många elever är trötta på morgonen och har svårt att koncentrera sig på lektionerna. Om vi börjar senare kan eleverna sova mer och må bättre.

När man är utvilad blir det lättare att lära sig nya saker och att fokusera i klassrummet. Eleverna blir också gladare och mindre stressade. Många barn och ungdomar lägger sig sent eftersom de har läxor och aktiviteter efter skolan.

En senare skolstart skulle kunna göra att fler elever orkar arbeta bättre och få bättre resultat i skolan.

Text och foto: William Knutsson och Erik Andersson, 5C, Ljungenskolan

Vi vill kunna cykla till skolan på cykelvägar

Man ska kunna cykla till skolan även om man bor långt bort. På snabba vägar ska det finnas cykelvägar.

Tänk om alla kunde cykla säkert till skolan, även de som bor långt ifrån. Det hade varit bättre för miljön och man rör sig mer, man får frisk luft och man slösar inte bensin. 

Vi vill kunna cykla till skolan utan att bli eller vara rädda för att bli påkörda för det vill man inte. Speciellt på vägar där man får köra snabbt. 

För att det ska gå så behövs fler cykelvägar. Därför behövs fler som vill cykla till skolan. Främst på Stävie Nyboväg för det är en 70-väg. Man behöver inte minska vägen man kan minska på åkern. Men man kan också köra lite saktare.

Text och bild: Selma och Iris, 2C, Ljungenskolan

Mer och fler öppettider på Tygelsjö fritidsgård!

Jag är en kille som bor i Tygelsjö och jag vill ha mer och fler öppettider på Tygelsjö fritidsgård. Just nu så har fritidsgården bara öppet en dag i veckan på begränsad tid. Vi har inget att göra resten av dagarna i veckan. 

På fritidsgården så kan vi alla umgås, spela pingis, spela fotboll, spela spel och ha kul. Det kan vi inte göra så ofta när fritidsgården bara har öppet en dag i veckan.

För det första så mår barn bra av att släppa skärmarna och umgås och gå till fritidsgården. På fritidsgården kan man ju göra massor av saker utan att använda skärmar. När fritidsgården inte har öppet så kollar vi på våra skärmar eftersom vi inte har något annat att göra. Vi vill ju kunna gå till ett ställe där vi kan göra massa olika saker utan skärmar.

För det andra är fritidsgården en trygg plats där man kan hänga, prata eller spela spel. Eftersom fritidsgården bara har öppet en dag i veckan så kan barn som inte har det så tryggt hemma inte gå någonstans när de inte vill vara hemma. 

Fritidsgården ska ju vara ett ställe där man ska kunna komma och prata eller bara hänga och ta det lugnt. Men hur ska man kunna komma och prata när man behöver när fritidsgården bara har öppet en dag i veckan.

Många säger att vi barn bara borde gå ut och hitta på något att göra. Men vad ska vi göra när det är kallt och regnigt ute? Då ska ju fritidsgården vara där. Fritidsgården ska ju vara där när man inte har något annat att göra. Sedan så är ju personalen sjuka vissa dagar och då har fritidsgården inte öppet någon dag i veckan. Då är det ju ännu värre.

För många barn så är det träning just den dagen då fritidsgården har öppet. Då hade ju barnen som har träning kunnat komma någon annan dag, men det går ju inte eftersom fritidsgården bara har öppet en dag i veckan. Om fritidsgården hade varit öppen någon mer dag på lite andra tider så hade de barnen som har träning just den dagen kunnat komma någon annan dag.

Avslutningsvis så hade fler barn haft möjlighet att komma till Tygelsjö fritidsgård om den hade haft öppet någon mer dag på lite mer tid. Då hade färre barn suttit med skärmarna och gått till fritidsgården istället. Därför vill jag ha MER och FLER öppettider på Tygelsjö fritidsgård!

/ Fritidshjälten

Text och foto: Alexander Djokic, 6B, Pilbäckskolan

Pumptrack i Tygelsjö!

Jag är en elev i klass 6B från Pilbäckskolan och jag har bott i Tygelsjö hela mitt liv, men det finns inget att göra här. När skolan slutar eller när det är lov så har man inget och det enda man kan göra är att gå till ICA och köpa godis, och speciellt på sommaren om man inte får någon kontakt med kompisar. Jag tycker väldigt mycket om att cykla och därför vill jag ha en pumptrack-bana i Tygelsjö.

För det första ligger den närmaste pumptracken cirka 15 minuter med bil och alla har kanske inte tillgång till bil. Bussar går bara 2–3 gånger i timmen och då blir det ännu svårare att komma dit. Vuxna klagar på att vi använder skärm eller tittar på mobilen. En pumptrack skulle ta över mobilerna och uppmana andra att cykla. Att cykla med kompisar eller familj är en social aktivitet som gör att man blir glad.

För det andra så vill ju dina föräldrar att du ska vara ute och hänga eller leka med kompisar eller med familj. Det är bra för barn och ungdomar att röra på sig om det skulle finnas en pumptrack i Tygelsjö, men nu när det inte finns någon pumptrack så kommer alla sitta inne och titta på mobilen eller inte umgås.

Att bygga en pumptrack kostar mycket pengar och tid men jag och andra blir glada. Jag har bra ställen som man kan bygga banan på här i Tygelsjö

För det tredje är en pumptrack perfekt till vår by Tygelsjö. Det är enkelt att bygga den och det kostar inte mycket pengar för en kommun som Malmö stad (cirka 300 000 kronor).

Sammanfattningsvis vill jag uppmärksamma min idé om att ha en pumptrack i Tygelsjö. Det hade varit jätteroligt för både ungdomar och till och med vuxna!

/Pump man

Text och foto: Ludvig Holgersson, 6B, Pilbäckskolan

Stressigt för barn med sporter

De flesta barn vill hålla på med många aktiviteter/sporter. Väldigt tidigt blir aktiviteterna fler än en gång i veckan och kan orsaka stress för både föräldrar och barn.

Om säsongerna istället var till olika aktiviteter skulle barnen till exempel kunna spela fotboll på sommaren och sedan pausa på hösten då de kanske spelar handboll istället.

Det gör så att barn kan välja fler än bara en eller två aktiviteter.

Vill någon sedan bara göra en aktivitet hela året runt kan man ha en eller flera klubbar som bara gör en sport till exempel bara fotboll eller bara

simning.

Text och bild: Isabella Gordon klass 4, reporterskolan på Malmö stadsbibliotek

Vi behöver mer aktiviteter i Tygelsjö!

Jag är en elev från klass 6B på Pilbäckskolan och jag har bott i Tygelsjö hela mitt liv. Men det finns ett problem och det är att man inte har något att göra här. Det är ganska så många barn som bor här i byn, men de flesta är bara hemma och spelar tv-spel för att det inte finns många aktiviteter här. Vill ni att barnen ska röra sig eller sitta och spela tv-spel hemma?

För det första, om man bor i Tygelsjö som barn precis som jag så blir man ganska lätt uttråkad. Eftersom det som finns börjar bli tråkigt efter en stund med samma aktivitet om och om igen. Vi har fritidsgården men den är bara öppen på fredagar.

Jag tycker att man borde ha fler aktiviteter tillgängliga i Tygelsjö, till exempel mer öppettider och mer föremål som uppblåsbara rutschkanor.

Istället för att vi ska behöva åka bil i 10–15 minuter för att leka i två timmar ungefär, så kan man istället åka cykel i 5 minuter och vara med vännerna. Då behöver man inte betala gas för bilen eller el och du behöver inte betala för aktiviteten.

För det andra, behöver vi pengar för fler aktiviteter utomhus för att vi rör oss mer och blir mer sociala med våra vänner istället för att sitta med skärm. Dessutom kan vi behöva pengar för inomhusaktiviteter också som till exempel biljard brädspel eller något quiz. För utomhusaktiviteterna kan vi till exempel ha vattenkrig på sommaren eller fotboll. Sverige har sagt att de satsar mer på fritidsgårdar och det vill vi se hända.

Många föräldrar kan säga att man ska ta bussen men ens egna föräldrar kanske inte vill att ens barn ska åka buss, bussarna kommer bara mellan 2–3 gånger och under vintern så kan bussarna bli inställda och då blir det svårt att ta sig hem.

/The game changer

Text: Emil Karup, Pilbäckskolan

Färre vägarbeten

Jag tycker att här i Malmö ska de inte bygga mer. För att det är störigt och man kan inte cykla på en enda gata.

Text och bild: Lareen, 10 år, reporterskolan på Hylliebiblioteket

Gratis busskort!

Jag hör och ser elever varje dag som kommer sent till skolan på grund av att de måste betala pengar för bussen eller att man inte har pengar för att köpa ett busskort. Jag tycker att det här är helt löjligt, att betala pengar för att hinna i tid till skolan. Det är därför jag skriver om att barn ska få gratis busskort.

Barn ska hinna i tid till skolan eller på sin fritid och inte behöva betala pengar för att hinna i tid, alltså betala pengar för att hinna i tid till skolan, tänk på det lite. Barn får oftast dåligt betyg på grund av detta.

Barn i denna generation är fast med telefonen hela dagen för de tycker att det är slöseri att betala för att åka till en viss plats.

Barn i detta samhälle ska få uppleva samhället här i Sverige. Då kan barn från hela Sverige ha det roligt med sina vänner och hinna i tid till skolan, och inte sitta fast med telefonen eller sin dator varje dag.

Sammanfattningsvis så ska ett barn ha det roligt, vi ska inte neka dem något som vi borde låta dem få.

Vi barn ska få ha en fritid och bra betyg i skolan och inte komma sent till skolan på grund av det. Barn ska få vara vana vid samhället i Sverige och vara sociala. Vi ska inte förbjuda dem så att de sitter med mobilen varje dag. 

Barn nu förstörs, vi ska låta dem uppleva vad som finns ute i världen och inte förbjuda dem. Barn ska få åka till ett visst ställe och se sina vänner och ha roligt.

Text och foto: Mukdad Naji, 5A, Holmaskolan

Svensk innebandy har ett pris

Innebandyn är en sport som växer snabbt och det finns runt 120 400 licensierade spelare i Sverige. Sedan finns det också folk som inte spelar i en klubb men ändå spelar regelbundet och de är runt 500 000 utövare. Jag tror att om det skulle vara gratis att kolla på innebandy så kommer intresset att öka ännu mer.

Tänk om anhöriga skulle kunna se sin kusin, syster eller bror spela innebandy. Eller se sitt favoritlag spela en SM-final i Globen. Och för att tränarna ska kunna kolla på lagets matcher och slippa att betala, när matcher kostar mellan 45-99 kronor. 

Det kan bli lättare för familjer med mindre pengar att hitta en sport att hålla på med, om det vore gratis att kolla på sporten. Om det inte kan vara gratis kan det i alla fall bli billigare än vad det är nu.

Text och foto: Max Zemlicka, 5C, Ljungenskolan

Sporter ska vara gratis

Jag heter Minnah och bor på Holma i Malmö. Mina vänner har bett sina föräldrar om att få börja på en fritidsaktivitet och ibland får de ett nej. Tänk dig ett barn som vill spela olika sporter men istället för att spela får barnet jobba. 

Ibland ser jag barn som pratar med varandra och de säger att de vill börja i ett basketboll-lag eller något annat. När jag såg dem spela var de riktigt bra. Jag tycker att alla ska få spela sporter.

För det första ska sporter vara gratis för tänk om man är fattig och man inte får möjlighet att visa hur bra man är.

För det andra tycker jag att 300 kronor per månad på ett ungefär är för mycket för att gå på en sport där man kanske inte lär sig någon istället för att köpa mat eller kläder.

För det tredje spelar jag fotboll ibland och jag tänker på att det finns andra personer som inte har råd med att betala för sporter och de är väldigt duktiga.

Det jag säger är att ett barn ska få delta i sporter, samtidigt får de tid från telefonen. Kanske de lyckas och kanske tjänar de i framtiden mycket pengar, ingen vet ännu. 

Jag önskar att det skulle finnas ett lag som var gratis. Om alla sporter var gratis skulle alla ha roligt på sin fritid och inte bara ligga i sängen efter skolan.

Text och foto: Minnah Ahmed, 5A, Holmaskolan

Fler bussar till växande byar!

Om fler bussar skulle gå i Tygelsjö och andra byar skulle det inte bara bidra till att alla inte tar bilen till jobbet utan även att tonåringar och barn kan ta sig runt utan att deras föräldrar behöver skjutsa dem. Tonåringar hade kunnat ta bussen och träffa vänner och äldre barn kan åka till träningar och aktiviteter.

För det första tar många vuxna bilen till jobbet vilket bidrar mycket till den kaosiga morgontrafiken. Många byar växer också och det leder till att många fler tar bilen till jobbet. I många bilar sitter det bara en person som ska till samma plats som många andra. Det leder till att det lätt blir stökigt på morgonen när alla ska till jobbet och skolan. Om istället fler bussar skulle gå genom fler byar och små samhällen finns det ett annat sätt att ta sig till jobbet och andra aktiviteter.

För det andra är det många barn och tonåringar som också skulle gynnas av fler bussar. I dagens samhälle finns det många barn och unga som vill ta sig runt till olika träningar och aktiviteter, så om en buss skulle gå genom Tygelsjö mot Klagshamn eller Lund hade fler unga kunnat ta sig runt själva. Just nu behöver man byta buss inne i Hyllie eller be sina föräldrar skjutsa runt en. Ett par extra bussar genom Tygelsjö och andra småbyar skulle hjälpa många.

För det tredje, så många tycker att Tygelsjö är en liten by, men Tygelsjö växer! Just nu byggs både Tygelsjö och andra byar ut och fler och fler människor flyttar dit. Samtidigt vill många dra ner på att åka bil för att miljöförstöringen och utsläppen ska minska. Men hur ska man göra det utan andra transportmedel? Därför anser jag att vi som bor i byar ska få fler möjligheter att ta oss runt med buss.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att Tygelsjö behöver minst en buss till för att kunna nå fler destinationer. Att åka mer buss är bra för mycket så därför borde vi kämpa för fler bussar!

/Busskämpen

Text och foto: Ida Johansson, 6B, Pilbäckskolan

Billigare medlemskap i kampsport

När man tränar kampsport låser man inte sin kropp utan man får reda på vad man verkligen kan göra med sin kropp. Jag går själv på kampsport och jag själv vet hur det känns att börja. Men om man verkligen håller till det lovar jag er att det kommer betala er tillbaka. 

Men det kan hända att några föräldrar inte har råd att ge deras barn den chansen att låsa upp kroppen. När man tränar hårt får man brödraskap och man kan skaffa många vänner medan man tränar, och man testar sin och varandras gränser.

För det första, när man tränar kampsport bygger man en bra egenskap och man blir väldigt ödmjuk som person. Att träna kampsport ger disciplin beroende på hur mycket man tränar och hur seriöst man tar träningen.

För det andra, några tycker kanske att det är problem med kampsporter men egentligen hjälper det också ditt psyke. Den mest populära sporten i Sverige är fotboll, men tänk om du hamnar i slagsmål, fotboll räddar inte dig.

För det tredje, att vara ödmjuk innebär inte bara att tänka ”jag ska inte tänka att jag kan slå vem som helst”, det innebär också att man börjar ha lite mer respekt för andra än tidigare. Det hjälper också att inte hamna i slagsmål om man verkligen tänker på det.

Slutligen, att träna kampsport är inte bara att tänka ”jag har träning tre gånger i veckan”. Nej, det är också engagemang man måste ha. Man kan lätt sluta efter en eller två veckor men disciplinen kommer inte så snabbt, den kommer med tiden. Dock väljer man själv om man vill förändra sitt liv men det kommer med en kostnad. Att man spenderar sitt liv på det.

Text: Daniel Mediniji, 5A, Holmaskolan

Sluta betala för mens

Ska verkligen hälften av Sveriges befolkning betala mer bara för att de har ett annat kön? Kvinnor lägger ca 15 000 till 30 000 kr på mensskydd under en hel livstid. Det är bara fel.

Tillgången till gratis mensskydd på jobb och skolor är endast 7–10 procent. Det visar en Sifo-undersökning från Essity. 

Varför skulle hälften av Sveriges befolkning betala extra bara för att de är kvinnor? Jag tycker att mensskydd borde vara gratis på ställen som bio, mataffärer, skolor, jobb, teatrar, på stan, köpcentrum, egentligen var som helst! 

Det ska vara självklart. Om detta inte går borde man i alla fall sänka priserna! En kvinna betalar 33 kr för 14 bindor, och det räcker endast i cirka 3 dagar! Kvinnor lägger cirka 1 350 kronor per år på bindor och tamponger! 

När du köper mensskydd är det dessutom 25 procents MOMS! Sanningen är att cirka 70 procent av Sveriges befolkning vill ha gratis mensskydd. Ändå gör nästan ingen något!

Jag frågade skolsystern på min skola vad hon tycker:

Vad tycker du om gratis mensskydd i samhället?

– Så givet, jättebra.

Hur mycket tycker du att mensskydd ska kosta?

– Jag tycker att man inte ska gå med för mycket vinst, det ska kosta det som det kostar och göra dem.

500 miljoner flickor och kvinnor saknar tillgång till mensskydd, vilket ökar risken för infektioner i underlivet. Dessutom lägger kvinnor mycket pengar på värktabletter. Vi måste göra något åt detta.

Text och bild: Lykke Laufer, 5C, Ljungenskolan

Gröna äpplen är för dyrt

Jag är en elev på Pilbäckskolan som äter mycket frukt men speciellt gröna äpplen. Detta är en favoritfrukt hos många och när det är för dyrt blir det inte lika många som köper äpplen.

För det första innehåller gröna äpplen inte lika mycket socker som till exempel röda och söta äpplen, så de är perfekta för den som vill sänka sitt sockerintag.

För det andra är det en nyttig frukt som innehåller främst mycket vatten och kolhydrater, vitaminer (C,B,A) och mineraler som kalium. Det är en väldigt god frukt så därför vill folk köpa den.

Vissa anser att de kan fräta på tänderna och att de gör ont och ilar i tänderna. De flesta äpplena är besprutade och kommer oftast från Australien. Det är också väldigt dyrt att frakta äpplen från Australien till Sverige.

De gröna äpplet har en längre hållbarhet vilket är bra när den ska fraktas hela vägen från Australien vilket kan ta ganska lång tid jämfört med röda äpplen håller gröna hela två veckor längre än de röda.

Sammanfattningsvis är gröna äpplen goda och nyttiga och är ett väldigt bra mellanmål. Genom att sänka priset kan folk välja ett mer hälsosamt alternativ.

Text och foto: Hugo Rafstedt, Pilbäckskolan

Billigare mat

Jag tycker att maten ska vara billigare för att alla ska ha råd med mat.

Runt 700 tusen familjer i Sverige har inte råd med mat och hyra och jag tycker väldigt mycket synd om de familjer som behöver slita för att kunna få mat.

Staten borde höja bidraget till dom familjer som behöver mat och dom som behöver ekonomiskt stöd.

Text och foto: Lorin Istrefi, 5C, Ljungenskolan

Gratis tågfärd till både stora o små

En tågbiljett i Sverige kan kosta olika mycket, fast det är många som inte har råd att köpa det. Det tycker jag är dåligt, för ingen ska behöva gå flera mil för att ta sig till jobbet, det är bara fel.

En tågbiljett till en regional resa, alltså som en vanlig resa, som till exempel Kävlinge till Malmö kostar ungefär 35–60 kr inom Skånetrafiken och en längre resa som till exempel Malmö till Stockholm kostar från 195 kr upp till 295 kr.

För att använda tåg mycket är det väldigt mycket pengar för en biljett. Det är ju fel att behöva betala för att träffa en släkting eller att kunna komma till jobbet och skolan.

Det är ju gratis för barn under 7 år att åka tåg, och när man börjar på högstadiet (inom Skåne) så får man ett gratis tågkort, fast de åker inte tåg lika mycket som vuxna. Kollektivtrafiken får ju ändå cirka 50–60 procent av skatten som de arbetande betalar, kan det inte räcka?

Vad tycker du om att man behöver betala för att åka tåg idag?

– Det är bra att man betalar, men kanske sänka priset lite så att det inte blir så dyrt.

– Det är dåligt för då kan inte alla åka tåg.

– Det är bajs.

Så tycker några röster om tågpriserna.

Text och bild: Selma Temte, 5C, Ljungenskolan

Stoppa krigen!

Oskyldiga barn och människor dör i krig och det kostar väldigt mycket pengar för samhället.

För det första så har alla människor rätt att leva. Föreställ er att ert barn ska till skolan och på vägen blir skjutet i huvudet. Tänk om det var ditt barn som blev skjutet! Skulle du kunna leva vidare? För att sådant inte ska kunna ske så är mitt förslag att vi stoppar hela vapenindustrin.

För det andra så kostar det mycket pengar, som hade kunnat gå till skola och sjukvård istället.

Visserligen behöver man krig för att stoppa en ond diktator men om det inte fanns vapen så hade det inte varit krig från början.

Tänk på vilket parti ni röstar på! Rösta på ett parti som inte vill ha krig.

Text: Hilma Frennesson, 6B, Pilbäckskolan

Billigare mat

Det pratas om att matbutiker som ICA, Coop och Willys kanske ska sänka priserna på mat. Det skulle vara bra för många i Sverige eftersom maten har blivit dyr.

Om maten blir billigare kan fler familjer köpa mer mat för samma pengar, vilket gör att man får mer för pengarna i butiken, och sparar mer pengar.

Billigare mat kan också göra att folk inte behöver snåla lika mycket, och det kan kännas mindre stressigt när man handlar.

Många familjer har det svårt när maten kostar mycket, så om priserna sänks blir det mycket lättare att handla det man behöver för veckan.

Därför tycker jag och många andra att det är bra om ICA, Coop och Willys sänker matpriserna, så att det blir lättare för alla att handla mat.

Text och bild: Ibrahim Khan, 5B, Holmaskolan

Billigare Buldak till alla!

Nästan alla ungdomar äter och gillar Buldak. Buldak är en sorts nudlar som är kända över hela världen och det är gott för att pulvret och såsen är jättegod så att man alltid vill köpa det. 

Men när man vill köpa det så kanske man handlar för 100 kronor sedan när man inser att man bara har 20 kronor kvar så kan man inte köpa det för att det kostar mycket mer. Det är gott, smaken är perfekt men det kostar alltid för mycket!

Buldak ska bli billigare för när man till exempel är hemma själv så har man ingen mat och så har man kanske bara 15 kr. Men Buldag kostar 25 till 40 kr.

När man går in till Ica och man ska köpa Buldak för att testa det så kostar det 25 kr men när man bor där det bara finns kiosker så kostar det 30 till 40 kronor trots att det är det kändaste nudelmärket.

Buldak är helt okej normalt, men med ingredienser så är det ännu godare. När man går till Ica så vill man köpa ingredienser med nudlarna men då kostar det 100 kronor och man vill spara pengar så då har man inte så mycket pengar som man ville ha.

Sammanfattningsvis så vill jag berätta att många barn köper det, men det kostar alltid för mycket pengar. Det är jättegott, luktar gott, ser gott ut, man vill bara köpa det men det kostar FÖR MYCKET PENGAR! 

Så snälla bara gör det billigare. Speciellt om föräldrarnas barn skriker på mamman eller pappan men föräldern inte kan köpa det till dem för det kostar JÄTTEMYCKET!

Text och bild: Emal Asadullah, 5A, Holmaskolan

Jag vill ha större gurkor!

Jag vill ha större gurkor för att då slipper jag köpa gurka så ofta. När gurkorna blir större så kommer den hålla längre. Jag tror att det kommer bli godare med stora gurkor. Jag vill ha större gurkor för att då slipper jag köpa gurka varje vecka.

/Sur tjej på små gurkor.com

Text: Adele, 2B, Ljungenskolan

Gratis mensskydd till alla kvinnor

Hur känns det att vara en kvinna och behöva spendera pengar bara för att man är en kvinna och har mens!? Det kan till och med vara kvinnor som inte har råd med att köpa mensskydd.

Mensskydd kostar i genomsnitt cirka 50 kronor per mens. Om mensen slutar när man är 45 år kan den kostnaden för en kvinna bli cirka 20 000 men den summan kan bli både högre och lägre.

Text och bild: Agnes Espersson, 5C, Ljungenskolan

Mer lön för bra jobb åt miljön

Jag tycker att de som jobbar för miljön borde få mer lön för att vi barn är er framtid.

Folk som jobbar för miljön som till exempel en miljöinspektör gör vår värld bättre. Om de får mer lön, då kommer fler vilja jobba som det. Om de inte hade funnits då kanske vi inte hade funnits för miljön hade varit förstörd då. Om alla hade jobbat för miljön precis som dem hade det varit helt rent.

Text och bild: Vide, 2C, Ljungenskolan

Miljö och skräp

Att det skräpas ner och är smutsigt är ett problem i Malmö och i stora delar i världen vi behöver fixa detta. Det finns för mycket skräp på marken och vi har soptunnor där ute men det verkar vi behöva mer av.

Det är djur som dör, de små djuren tror det är mat. Man kan få 800 kronor i böter för mindre nedskräpning. Skräpet skadar djur och natur. Och det kostar mycket att fixa om det skadar naturen och vi har mycket annat att spendera pengarna på. 

Det finns två anledningar för att skydda naturen. Många hotade djur och växter är beroende av en viss sorts natur. Den behöver skyddas för att inte arterna ska utrotas. I Sverige är det exempelvis ungefär en miljon sjöfåglar som dör varje år.

Råttor förökar sig genom skräpet, de älskar skräpet. Problemet är att råttan ger sjukdomar och man kan dö av sjukdomar som råttorna sprider. Råttor förstör även fasader och hus.

Varför ska man skydda naturen?

Ja, naturen är viktigt för miljön och för djurens och människans välmående. Därför behöver den skyddas så att arter inte utrotas och så att människor kan få tillgång till natur- och kulturupplevelser, både idag och i framtiden.

Världen drabbas och vi blir sjuka av råttor, många djur dör för att personer inte kan ta hand om vår planet. Så min uppmaning till alla som läser denna insändaren är att sluta slänga skräp i naturen.

Text och foto: Izabelle Chamoun, 5B, Holmaskolan

Skräp och smuts!

Hej Jag heter Zoya och bor i Malmö. Jag går i 5A på Holmaskolan. Jag har bott i Malmö hela mitt liv. Ibland märker jag att på vissa platser finns inte soptunnor i närheten. Ibland behöver jag lägga skräpet i fickan och det är ohygieniskt. Jag vill gärna att vi får fler soptunnor, och jag ska berätta varför jag tycker det.

För det första sparar man pengar eftersom staden inte behöver städa lika mycket. Att skicka ut personal för att plocka upp skräp från gator, buskar och torg tar mycket längre tid än att tömma soptunnor. När skräpet ligger i en behållare går det snabbare att hantera, vilket sänker arbetskostnaden.

För det andra älskar råttor städer. När det finns skräp på marken attraherar det råttor. Då kan råttor skada miljön och ibland göra folket otryggt. Många tycker att det är obehagligt när råttor springer på gatorna eller lekplatser. För att lösa problemet så behöver man fler papperskorgar så folket kastar det i behållaren istället för på marken.

För det tredje, om det finns för få papperskorgar hamnar skräpen på marken. I till exempel parker och torg blir papperskorgar fulla snabbt. Det gör att många folk bara kastar skräpet bredvid. För folket vill inte gå runt med skräp tills man hittar en papperskorg som ibland tar ganska lång tid. När en person gör det blir det att fler personer kastar skräp på marken. Till sist blir det fullt med skräp som försämrar hygien och folkhälsan.

Sammanfattningsvis kan vi inte förvänta oss en ren stad genom att ha för få ställen att kasta skräp på. Vi har råd att tömma papperskorgar men inte att gå runt i en stad och plocka upp skräp från buskar och gator i timmar. Kommunen, miljön och invånarna får det bättre med fler papperskorgar. Det blir mindre skräp och hygienen blir mycket bättre. Det blir lättare att göra rätt!

Text och foto: Zoya, 5A, Holmaskolan

Fler soptunnor på jorden!

Det behövs fler soptunnor för att djuren inte ska äta upp plast och bli allvarligt skadade eller till och med dö.

Man ska också tömma soptunnorna fler gånger än förut för det brukar vara fullt i soptunnorna. 

Det hade varit bra om det hade varit fler soptunnor i skogarna på jorden för det stör ekosystemet med skräp. Man måste också ha större soptunnor så att det får plats mer skräp i dem. 

Det ska finnas fler skräpplockardagar. Barn som är under tre år ska inte behöva plocka skräp för att de inte ska äta av skräpet och bli sjuka eller sätta i halsen.

Text och bild: Frans Jönsson och Oliver Strandberg, 2C, Ljungenskolan

Material ska bli billigare till skolor

Vi vill att material ska bli billigare för skolor. Det kostar mycket och vissa skolor har inte råd med att köpa detta.

Det kan kosta flera hundra tusentals kronor att köpa in material och annat till en hel skola. Tänk bara vad Ipad, pennor, suddi, böcker, pennvässare, mattor, olika sorters böcker, saxar, lim, gardiner, klockor, papper, bord, stolar, soffor, lampor, tv, whiteboard, datorer, lådor, skåp, lamineringsfickor, lamineringsmaskin, häftapparater, håltagare, whiteboard, skrivare, pärmar, linjaler och plastpåsar kostar. Det blir mycket pengar som vissa skolor inte har råd med. Vi vill att det ska bli billigare för skolor att köpa dessa saker.

Text och foto: Inez och Edla, 2C, Ljungenskolan

Var snäll mot naturen och djuren!

Vi vill vara snälla mot naturen för det är bra för oss människor. Var snäll mot träden för de ger oss syre. Kasta inte skräp i naturen, då blir den ledsen. Släng skräp i soptunnor och inte på marken. Knäck inte grenarna på träden, då blir de ledsna. Hugg inte på träden för de är bra att ha. Var snälla mot djuren och ta hand om dem. Var snälla och bygg fina fågelholkar till fåglarna.

Text och bild: Freya och Salome, 2C, Ljungenskolan

Politiken påverkar vårt klimat!

Politiken har alltid haft inflytande på världens tillstånd. Politiken påverkar inte bara ekonomin eller lagarna i landet men även miljön och klimatet. Klimatet har förändrats jättemycket under åren. Den globala medeltemperaturen har ökat vilket leder till negativa konsekvenser, som det ökade extremvädret, höjda havsnivåer och smältande isar.

Det har talats mycket om klimatförändringar under de senaste åren. Klimatförändringen har lett till ett ökat extremväder, höjda havsnivåer och isen som börjar smälta i Arktis och Antarktis. Det ökade koldioxidutsläppet påverkar hela planetens klimat och den naturliga växthuseffekten.

För det första, regeringen och politikerna tar beslut om tillstånd för att utvinna och använda fossila bränslen vilket bidrar till koldioxidutsläpp och global uppvärmning. Det är dåligt för vårt klimat och natur för att koldioxidutsläppen förstärker den naturliga växthuseffekten. 

Växthuseffekten är inte en fara i sig. Det är en naturlig barriär, som håller inne värmen och gaser här på jorden och gör den beboelig. Det blir först negativt när människorna förbränner fossila bränslen och gör att det finns mer koldioxid här på jorden. Därför är det viktigt att politikerna i partierna samarbetar istället för att gå emot varandra och bråka.

För det andra är klimatet en global kris. Vi är beroende av fossila bränslen när vi importerar varor med hjälp av båtar, lastbilar och flygplan. Det är exempelvis frukt och grönt eller kläder från andra länder och även när vi förflyttar oss mellan länderna släpper vi ut koldioxid. Därför är det viktigt att vara klimatmedveten. Vårt klimatmedvetande är kopplat till vad som är viktigt för oss och därför också kopplat till vem vi röstar på.

Det är inte bara politikernas ansvar att klimatet förändras. Det är även människor och företag som släpper ut olika ämnen och skadar naturen och klimatet. Klimatet är ett globalt problem som alla borde hjälpa till med. Politikerna har också makt att satsa på bättre saker, som förnybar energi istället för fossila bränslen. Dessutom, om politikerna samarbetar med andra länder så kan de komma till ett beslut om hur man kan minska utsläppen. Partiernas val och samarbete kan göra det enklare att vara klimatsmart.

Sammanfattningsvis så har vi ingen planet B. Därför måste vi alla hjälpas åt med att bevara klimatet som det var förut och att politikerna samarbetar med andra länder så att vårt klimat förbättras till det bättre.

Text och foto: Iga Karolini, 6B, Pilbäckskolan

Bry sig mer om naturen

Över tid så förändras naturen, och inte på ett bra sätt. Flera djur dör på grund av att människor slänger skräp i naturen. Människor tänker inte på att ifall vi fortsätter slänga överallt så kommer vi inte ha någon natur kvar utan att den är nedskräpad.

Brukar du till exempel inte återvinna eller slänger du skräp på gatan för att “en liten burk inte kan göra någon skillnad”? 

Flera människor slänger skräp i buskar, på marken eller bara var som helst för att kanske en liten plastpåse inte gör så mycket skillnad från att världen är täckt med skräp överallt. Fast en liten plastpåse blir snabbt till tusen små plastpåsar och man har då varit med att skräpa ner mer istället för att man hjälper till.

För få människor bryr sig om vad vi gör och tänker mer på till exempel vad de ska äta till middag eller hur mycket de har att spendera på ett shoppingcenter med några kompisar. Vi bryr oss för mycket om annat som pengar istället för vårt klimat. Vi förstör vårt område och klimat men vi bryr oss bara om pengar på grund av att vi blev uppfostrade så att pengar är den viktigaste saken i vårt liv.

Vi förstör vårt klimat så mycket utan att tänka på hur jobbigt det kommer vara att behöva fixa allt igen, att behöva plocka upp skräp och att behöva fixa en bättre framtid för våra framtida människor.

Jag och min kompis har därför hittat på “sop-pengar” då man kan få “sop-pengar” när man till exempel plockar upp skräp, slänger skräp eller pantar. Med de “sop-pengarna” man kan få så kan man lämna in dem för att få äkta pengar för till exempel mat, godis och mer.

“Sop-pengarna” är nästan som monopolpengar där man kan lämna in dem för riktiga pengar som man kan handla/shoppa för. Med den funktionen så blir man även belönad och får ett tryggare och renare klimat utan att behöva oroa sig för att till exempel en fågel eller fisk får i sig något av skräpet man kastat i havet eller på marken.

Med dina “sop-pengar” kan du till exempel få en gratis kola eller en gratis bulle medan du hjälper till att göra jorden renare utan att förstöra den mer genom att du slänger skräp vart du vill för att du “inte orkar” slänga i en papperskorg.

Text och foto: Wilma Gorton, 6B, Pilbäckskolan

Hjälp till med miljön

Jag tycker att vi måste börja ta hand om vår jord. Speciellt vi unga som oftast slänger skräp hela tiden.

Panta mera: Företagen borde göra mer som till exempel att göra så att man får mer pengar i pant även om de kostar lite mer. Vi kommer då att vilja gå tillbaka till affären för att få tillbaka våra pengar. Nu när det bara är 1 krona på de flesta burkarna så tänker oftast de unga, det är bara 1 krona och slänger den. Men om det är minst 3 kronor så tänker de flesta att 3 kronor vill jag ha.

Ta små steg i taget: Istället för att åka bil och släppa ut massa gaser så borde vi alla att åka till exempel buss för att minska gasutsläpp. Men om vi cyklar kommer inga gaser åka ut och förstöra vårt klimat.

Avslutningsvis: Med allt detta sagt så menar jag att vi alla inte ska tänka “om bara jag gör något så kommer inget att hända”. Om alla bara gör något litet så kommer det över en längre period att bli bättre på vår planet.

/ Miljöräddaren

Text och foto: Anton Strömberg, 6B, Pilbäckskolan

Miljön måste bli bättre!

Att värna om miljön är utan tvekan en av de mest angelägna frågorna i vår tid. Klimatförändringar, nedskräpning och föroreningar påverkar inte bara människor utan också djurlivet omkring oss. Därför måste vi alla hjälpas åt – det är liksom inget som kan vänta. 

I vardagen kan små insatser som att slänga skräp på rätt plats, återvinna och vara sparsam med el göra en större skillnad än man kanske tror, särskilt om många gör det.

En sak som verkligen behöver uppmärksammas är vår plastanvändning. Plast bryts ner oerhört långsamt och hamnar ofta ute i haven, där det kan ställa till med stor skada för djuren. Genom att välja tygpåsar framför plastpåsar och tänka efter när det gäller förpackningar kan vi minska plastmängden i naturen ganska mycket. Återvinning är också en väg att ge material en ny chans, istället för att bara slänga allt och skapa mer sopor.

Transportdelen kan också förbättras. Att gå, cykla eller ta bussen eller tåget i stället för bilen varje gång går faktiskt ofta att fixa – trots att det kanske känns besvärligt ibland. Mindre utsläpp betyder renare luft och en mindre påverkan på klimatet. Om fler väljer dessa mer miljövänliga sätt kan vi faktiskt få till en märkbar förändring.

Visserligen finns det de som tycker att det är krångligt eller dyrare att leva mer hållbart, och ja, ibland är det ju det. Det kan vara enklare att bara fortsätta som vanligt. Men på sikt tjänar vi verkligen på att ta hand om miljön – både ekonomiskt och för vår egen hälsa. Så varför inte börja redan nu och ta ansvar för den här planeten vi faktiskt bor på? Det är nog viktigare än man ibland tänker på.

Text: Sixten Björklund, 6B, Pilbäckskolan

Att inte kasta mat

Det är inte bra att kasta mat för det är slösande. Utan mat kan man svälta och dö. Tusentals människor dör av hunger, därför ska man vara tacksam för vad man har att äta .

Vi muslimer fastar för att vi ska känna hur det är för de barn och vuxna som inte har mat. Vi människor måste lära oss att vi inte ska kasta mat, börja till exempel att ta lite mat och när man vill ha mer då tar man mer mat. 

Ta inte för mycket mat i början. Då kastar man mat. Det är bra för naturen att vi inte kastar mat.

Text och foto: Sannah, Hvens Fritidshem, Dammfriskolan

Låt djuren vara!

Jag tycker att vi ska ha fler djurreservat och låta bli att störa djuren så mycket vi bara kan. Med det menar jag inte att vi måste ta bort alla djurparker utan att vi gör det bättre på djurparkerna. Om vi ska ha kvar dem så spärrar vi bara in de sällsynta djuren om det är för deras egen hälsa eller trygghet. 

För att göra det bättre för djuren så kan man till exempel äta mer vegetariskt både hemma och i skolan. Låta områdena där djuren bor att vara ifred så mycket vi kan. För även om man inte tror eller tänker på det så hjälper många djur också oss människor på många olika sätt. Till exempel bin som hjälper oss med att pollinera våra blommor och växter, maskarna som äter upp jord och sedan bajsar ut, näringsdjur och många andra djur också. Det är så många så att man knappt kan räkna dem.

Text och bild: Felicia, Hvens Fritidshem, Dammfriskolan

Vi måste rädda klimatet

Jag tycker att vi måste börja ta klimatet på allvar. Det är inte bara något som händer långt bort, utan det påverkar oss redan nu. Vädret blir konstigare, det blir varmare och naturen förändras. Om vi inte gör något nu kan det bli mycket värre i framtiden.

En anledning är att djur och natur drabbas mycket. Isarna smälter och djur som isbjörnar förlorar sina hem. Skogar kan brinna och många djur riskerar att dö ut. Naturen är också viktig för oss, eftersom vi behöver den för att leva.

En annan anledning är att människor påverkas. I vissa länder blir det så varmt att det knappt går att leva där, och på andra ställen blir det översvämningar som förstör hus. Många måste flytta från sina hem, och det är orättvist.

En tredje anledning är att vi faktiskt kan göra något. Vi kan återvinna mer, använda mindre plast och åka mer kollektivt eller använda elbil istället för bensinbil. Även småsaker kan hjälpa om många gör det tillsammans.

Vissa tycker att det inte spelar någon roll vad en person gör, eller att det är jobbigt att ändra sig. Men om alla tänker så kommer inget att hända. Om många gör små förändringar kan det bli stor skillnad.

Därför tycker jag att vi måste börja ta ansvar nu och göra vad vi kan för att hjälpa miljön. Vi har bara en planet, och vi måste ta hand om den innan det är för sent.

Text och foto: Shaan Cucarano, 6B, Pilbäckskolan

Jag vill att man ska ta hand om miljön.

Man ska till exempel klippa gräset för det avklippta gräset är bra för gräset som är kvar.

Man ska inte heller knäcka av blommor eftersom det är viktigt att bina får nektar och pollinera växterna så vi får mat.

Man ska inte fånga för mycket fisk, man ska inte heller hugga ner för många träd eller utvinna för mycket olja. Jag tycker också att man ska: Plant a seed and give back to the earth!

Bild och text: Elliott English, klass 4, Västra Hamnens skola och reporterskolan på Malmö stadsbibliotek

Inte slösa på papper från träd

Tänk på miljön, det är faktiskt viktigt.

Slösa inte så mycket på papper för det kommer från träd. Om alla träd försvinner så finns det inget syre kvar och då lever inget. 

Tänk på miljön annars dör allting. Då dör liksom blommor, djur, människor och träd. Vi måste rädda planeten för om det inte finns några träd så kommer planeten snart gå under. 

Vi har för många böcker på jorden och man kan ju läsa digitala böcker. De böcker som inte är digitala kommer faktiskt från träd.

Text och foto: Vilgot och Vilhelm, 2C, Ljungenskolan

Kasta ditt skräp!

Kasta ditt skräp!

Text och bild: Suhana Malaaq, 5A, Holmaskolan

Stoppa kriminaliteten!

Hej, jag heter Siham och kommer från Holmaskolan klass 5A. Genom att minska kriminaliteten kan vi skydda människor, skapa trygghet och ge fler chansen till att ha och skaffa en bra framtid. 

Man ska inte behöva bli orolig för att sitt barn ska bli inblandad i kriminalitet. I ett samhälle med hög kriminalitet blir man otrygg. Människor begränsar sig själva och tilliten mellan människor minskar. 

Samtidigt kostar brottsligheten stora resurser som bland annat kunde gått till: skolan, sjukvård/ sjukhusen och andra viktiga resurser i samhället.

För det första – ökad trygghet i samhället. Mindre kriminalitet gör att människor känner sig säkrare i vardagen – hemma, i skolan och ute på gatan. Hög brottslighet skapar rädsla och otrygghet, vilket påverkar samhället och oss rejält.

För det andra – ekonomiska vinster. Brott kostar samhället enorma summor (polisarbete, rättsväsende, skador, försäkringar) de pengarna kan istället gå till välgörenhet eller skola och sjukvård.

För det tredje, otryggt för unga. Genom att minska kriminaliteten kan vi skydda människor, skapa trygghet och ge fler chansen till att ha och få skaffa en bra framtid.

Du är inte själv, kontakta Bris: 116 111

Text: Siham Ajan bedri, 5A, Holmaskolan

Skrotet i ån ökar

Badkar, kundvagnar och annat skrot i ån. Vart är detta på väg? Varför tar ingen ansvar för det här? Kan folk inte åka till soptippen med sitt skräp?

I Kävlinge ån ligger det massvis av skräp och skrot. Det förstör vattnet och många djur kan dö. Fiskar som äter skräp, till exempel plast, lever betydligt kortare än fiskar som simmar i rena vatten. 

Cirka 140 miljoner ton plast finns i havet just nu, och varje år ökar siffran med cirka 11 miljoner ton. Att åka till en sopstation eller hitta en soptunna tar inte alls lång tid! Varför slänger folk saker i naturen? Jag vill ändra på detta för det gör så att djurens hem och natur förstörs.

Text och foto: Lykke Laufer, 5C, Ljungenskolan

Mer soptunnor!

Jag har sett mycket skräp på marken och det är inte bra för jorden. Sopor smutsar ner jorden, det är också dåligt för oss människor för det kommer till slut lukta och komma bakterier i luften som kan ge oss sjukdomar. Haven är redan fulla med skräp. Lösningen till det är då fler soptunnor.

Text och foto: Märta, Hven Fritidshem, Dammfriskolan

Mindre kriminalitet

Det är för mycket kriminalitet i Malmö. Det är sprängningar och skjutningar hela tiden. Särskilt i utsatta områden. Jag tycker att fattiga och invandrare borde få mer hjälp att komma in i samhället.

Text och bild: Truls, 11 år, reporterskolan på Hylliebiblioteket

Sluta kriga och skjuta på människor

Jag tycker att man ska sluta skjuta på människor. Vi muslimer fastar för att vi ska känna hur andra människor har det, till exempel dom som är hemlösa.

Det är riktigt synd att se hur familjer blir dödade. Som nyfödda bebisar, barn, och speciellt dina föräldrar. Vi vill ha fred i världen .

Det är inte bara människor som vi behöver tänka på. Vi behöver också tänka på djur.

Text och bild: Isabel, Hvens Fritidshem, Dammfriskolan

Tipsa de fattiga om jobb

Jag menar till exempel att de ska ha ett jobb som de får tillräckligt med pengar så att de kan betala det viktigaste. Man kan till exempel göra någon stor reklam så att de fattiga vet att det är någon som vill hjälpa dem. 

Jag vill detta för att det ändå är ganska många som tigger utanför affärer. Och jag tänker att typ en organisation kan hjälpa till med detta. Det kan kanske till och med hända att andra länder också vill göra det här. Då kommer man minska fattigdom och hemlöshet i ungefär hela världen.

Text och bild: Theodora, Hvens Fritidshem, Dammfriskolan

Sluta skjut och våld!

Det finns jättemånga som dör av skjutningar och jag tycker att vi borde sluta med dem. För att det inte finns många som kommer tillbaka till sina familjer. 

Det finns mest skjutningar i områden som Holma, Rosengård och Kroksbäck. Dessa områden kallas för “No go zoner” av polisen och klassas som farliga att besöka eller vistas i.

Det finns sex rappare som dog mellan 2020 och 2026. De som har dött är Einar, Gabor, Adouli, Rozh, Dumle och C. Gambino. Gambino dog av att blivit skjuten i ett parkeringshus på Hisingen i Göteborg i juni 2024. Einar dog med att han blev skjuten i Hammarby sjöstad i Stockholm av Haval i oktober 2021. Dumle blev skjuten till döden i Tensta i Stockholm 2021. Rozh blev skjuten till döds i Malmö 2021. Adouli sköts till döden i Vårby gård i Stockholm 2021. Gaboro dog på grund av en 22-årig man i ett parkeringshus i Norrköping 19 december 2024. Gaboro dog på sin födelsedag.

Flera rappare har blivit skjutna för att många av dem dissar andra rappare i låtar. Rapparen som blir skjuten kommer inte att se sin familj. De som skjuter, rånar eller dödar personer hamnar i fängelset. År 2026 finns det över 12 000 personer i fängelse i Sverige.

Flera människor dör och det ökar mer och mer. Det kostar jättemycket för samhället för att om en person blir skjuten då måste de betala för en begravning. Så här säger vår kock Milan.

– Jag tycker att personer som dödar människor ska stanna i fängelse hela sitt liv. 

– Jag tycker det är hemskt att ni barn måste växa upp på ett hemskt ställe, säger vår lärare Lukas.

2020: 124 personer dog av dödligt våld totalt, varav 48 sköts till döds.

2021: 113 personer dog av dödligt våld totalt, varav 45 sköts till döds.

2024: 92 fall av dödligt våld konstaterades.

2025: 84 personer dog av dödligt våld (en minskning från 2024). Av dessa var 46 dödsoffer, resultat av 158 skjutningar.

2026:(januari–mars) skedde totalt 5 dödsskjutningar.

Jag tycker att de ska sluta skjuta. En rappare kanske skojar men en annan kanske tar det personligt. Så jag tycker att vi ska sluta med dissningar och sluta skjuta.

Text och bild: Fatima Mahasser, 5B, Holmaskolan

Barn över 15 ska ha rösträtt!

Att barn bara ska följa med och vänta medan vuxna bestämmer vår framtid är föråldrat. Vi är inte längre passiva åskådare; vi är en generation som kräver vår rättmätiga plats i demokratin. Ge oss rösträtt nu.

För det första så stärks den demokratiska legitimiteten och rättvisan i Sverige eftersom en femtedel av befolkningen i Sverige är under 18 och det skulle motverka det sjunkande valdeltagandet, valdeltagandet har sänkts och istället skulle det höjas dramatiskt.

För det andra besitter barn och unga unika perspektiv som vuxenvärlden ofta missar. Genom skolan, sociala medier och nyhetskällor som Lilla Aktuellt är vi idag mer välinformerade än någonsin. Det skapar en enorm frustration att känna sig utelämnad när vi har en tydlig politisk vilja, men nekas rätten att uttrycka den i valurnan.

För det tredje så kommer det vara barn och unga som ärver framtiden och drabbas hårdast för dagens beslut inom politiken, främst när det gäller utbildning, ekonomi och klimatförändringar.

Medan jag förstår att vuxna har arbetat och hunnit vara med om vuxenvärlden en hel del och har mer livserfarenhet än oss ungdomar så borde vi fortfarande ha en röst och ha chans att göra skillnad.

Jag tycker att barn och unga ska ha rösträtt för rättvisa!

Text och foto: Adrine Forsberg, 6B, Pilbäckskolan

Låt ungdomar påverka sin framtid!

Sverige betraktas ofta som ett land med stark demokrati där alla röster räknas. Faktum är dock att en stor grupp unga står helt utanför, trots att politiska beslut påverkar deras vardag. Det är svårt att kalla det fullt demokratiskt. Därför anser jag att ungdomar från 16 år borde få rätt att rösta, inte i framtiden, utan nu.

För det första riskerar ungdomar att tappa förtroende för demokratin när deras röster inte räknas. Om man istället får möjlighet att påverka vårt samhälle i tidig ålder skapas en känsla av delaktighet och ansvar. Det gör att fler ungdomar känner sig inkluderade i det samhälle de redan lever i. Att införa ett sådant ansvar ger ungdomarna större självkänsla och kan hjälpa dem våga ta sig an fler uppgifter när de sedan ska kliva in i vuxenvärlden.

För det andra påverkas ungdomarna direkt av frågor som utbildnings- och klimatpolitik. Politiker tar beslut om både skolan, betyg, resurser och läroplan, alltså saker som påverkar ungdomar dagligen. Även om klimatet och miljön, vilket formar framtiden som ungdomarna ska spendera mest tid i.

Vissa anser att 16-åringar inte är mogna nog att få lov att rösta. Men de har redan klarat av att fatta viktiga beslut angående deras liv! Genom att börja gymnasiet, arbeta extra, eller ta ansvar i fritidsföreningar och klubbar visar de hur kapabla de faktiskt är. Om det kan ta sådana beslut finns det ingen anledning att utesluta dem från att påverka utformningen av framtiden.

Sammanfattningsvis finns det inget tydligt skäl som är emot att sänka åldersgränsen. Eftersom politiska beslut påverkar ungdomars vardag och framtid i hög grad, är det bara rättvist att de får vara med och forma den. Dessutom hjälper de dem att känna sig starkare och våga ta mer ansvar i framtiden. Ungdomar är vår framtid. Så varför inte tillåta dem vara en del av hur den formas? Öppna dörren, sänk åldern idag.

Text: Elisa Norin, 6B, Pilbäckskolan

Satsa på jämställdhet!

De flesta vet att det är män som styr samhället, och ska ha alla åsikter. Det vill jag ändra på! Jag vill att tjejer ska ha en chans att ha en åsikt! Att kvinnor också ska kunna styra samhället och kunna få allt de förtjänar!

Varför är normen att kvinnor är mindre värda än män? Att de får mindre betalt när de jobbar med mer slitande jobb! Eller att många män tycker att kvinnor ska vara hemma, och ta hand om familjen. Kan det inte vara lika? Eller att män blir hemma, så att kvinnor kan få jobba och bli lika framgångsrika som män.

För det första vill jag att män och killar ska lyssna och vilja förstå vad kvinnor och tjejer tycker, tänker och har för idéer. Kvinnor har kämpat många gånger för att få sina röster hörda och för att få lika rättigheter. De har protesterat mycket dels för att få rösträtt, utbildning, arbete och rättslig myndighet. Män behöver inte kämpa för att få det de vill, de bara får det. Medan kvinnor måste kämpa och kämpa tills de får det. Varför ska kvinnor göra det?

För det andra är kulturen fortfarande att kvinnor får lägre lön och mindre betalt. Det kommer från att kvinnan förr i tiden var den som var hemma och tog hand om hemmet och barnen, främst för att det fanns könsuppdelning. Kvinnan har sedan fått kämpa för rätten till att arbeta. Fast de genom åren har fått rätt att arbeta och ta samma jobb som männen, är det fortfarande kvinnor som tar mer deltidsjobb och karriäravbrott för familjen. Kvinnor är mycket mer föräldralediga än vad män är. Kvinnor är fortfarande de som mest tar hand om barnen och familjen medan männen jobbar. Det kan väl vara tvärtom!

Det verkar som att många män anser att de är bättre, smartare och starkare än kvinnor. Att de tycker att det är män som ska styra världen. Kvinnor bryr sig också om politik, vill vara med och styra landet de bor i och få vara med att påverka framtiden! Kvinnor är minst lika smarta, starka och uthålliga som män!

I Sverige så är det väldigt jämställt, men det är absolut inte så i andra länder. I många länder i Afrika, Asien och arabiska halvön så är det inte jämställt enligt sidan globalis.se/Statistikk. I Jemen till exempel får tjejer knappast gå i skolan på grund av könsdiskiminering och fattigdom och det kostar att gå i skolan. Pengar man bara vill betala för pojkar. I snitt är det 61 tjejer per 100 killar som går i skolan. Sjukvården för kvinnor är även extremt dålig i landet och mödradödligheten är stor. Kvinnorna i Jemen kämpar för att ens få arbeta. De vanligaste jobben för kvinnor är inom jordbruk, utbildning och sjukvård, och de får väldigt dåligt betalt.

Avslutningsvis så tycker jag att kvinnor har jobbat för hårt för att få rättigheter de borde ha fått från början, som rösträtt och utbildning. Eftersom de får gå samma utbildningar som män och får utföra samma arbete som män nu så borde de inte få lägre lön. Eftersom kvinnorna nu får vara en del av jobbvärlden borde även männen börjar vara mer hemma så att det blir mer likt mellan kvinnor och män både på jobb och i hemmet. Män kan faktiskt också ta hand om barn och hemmet och barn vill också kunna vara med sina pappor. Att barn får vara med sina pappor och se sina mammor arbeta gör att barn får bra förebilder.

Så ge kvinnor mer lön, låt dem vara med och bestämma och låt pappor vara mer hemma så kan samhället bli mer jämställt!

/Jämställhetskämparen 

Text och foto: Lovis Billsten, 6B, Pilbäckskolan

Sluta skjuta!

Det är många som blir skjutna runt om i världen, både djur och människor. Till exempel elefanterna i Afrika eller människor som blir skjutna av tjuvar.

Det finns tusentals djurarter som är, eller håller på att bli utrotade på grund av att människor vill ha djurens päls, horn eller kött. Senare kommer människorna ångra att de har utrotat djurarter.

Jag tror att om det fortsätter så kommer fler och fler djurarter att försvinna. Många djur och djurarter är fridlysta, men vissa människor struntar i det.

Men det handlar inte bara om djur, det pågår väldigt mycket kriminalitet just nu. I Rosengård blev en pojke skjuten för inte så länge sedan.

Text och bild: Yana, reporterskolan på Malmö stadsbibliotek

Inte hända krig!!!

Om jag skulle bestämma över Sverige då skulle säga att det inte ska få finnas krig för att det är många som dör. Till exempel barn, bebisar och vuxna. 

Och jag vill inte att det ska finnas krig, då får man inte mat ,vatten och man svälter. Och det är svårt att leva. Det är dåligt för barn som inte är inblandat i krig som sedan dör. För att lösa kriget måste man komma överens med varandra och att prata med varandra.

Text och bild: Salina, Hvens Fritidshem, Dammfriskolan

Vuxna lurar barn i spel

Det finns vuxna som lurar barn genom att köpa Robux. Det finns jättemånga saker i Roblox som man kan köpa för Robux.

Vuxna scammar barn för att få bra saker. Vissa vuxna är hackers. Vuxna borde inte få ha Robux. Hackers är INTE snälla. Vi älskar Robux och ROBLOX men vi hatar hackers.

Vi tycker att barn ska få Robux på ett köp varje månad. Varje gång du köper en Bundle så kostar den igen även nästa månad och när du har köpt alla Bundles så kan du ha de gratis nästa månad.

Text och bild: Sixten och Lou, 2C, Ljungenskolan

Rättvisa löner inom fotboll

Det är orättvist. Tjejer får i genomsnitt 20–35 tusen i månaden i Sverige, och killar ungefär 140 tusen. Vi vill spela fotboll men känna oss motiverade genom att tjäna lika mycket som killar. I Allsvenskan tjänar killar cirka sex gånger så mycket som tjejer.

Vi tycker att det är mycket orättvist att män får så mycket mer lön än vad kvinnor får. Det är tyvärr så att män har fler sponsorer, tv-rättigheter och publiksiffror. Men det kan ändras genom att fler människor börjar att kolla på fler dammatcher. 

Om kvinnor och män får lika mycket lön så kan det väcka mer intresse hos unga tjejer. Vi har frågat runt lite och de flesta tycker att det är helt sjukt. De tycker att män och kvinnor ska få ungefär lika mycket lön. Det finns även många som tycker att det är roligare att kolla på damfotboll, varför får de då inte lika mycket i lön?

Text och foto: Emma Pålsson och Maja Rahm, 5C, Ljungenskolan